Vilken underbar början

Vilken underbar början

Vilken underbar början. Sista gången jag skrev var i måndags och nu är det redan dags för fredagsmys. I tisdags började vi alltså med den första cellgiftsbehandlingen, metotrexat någonting. I tjugofyra timmar får hon en stor dos, som långsamt skjöls ut ur kroppen med mycket dropp i några dagar. I tisdags kom först musikterapeuten Linn som vi kände till från förra året, så Elise blev mycket glad. Sedan kom clownerna förbi och slutligen var det barnkalas i köket, komplett med diplom och kockshattar. En härlig dag trots att vi började med cellgifterna.

Onsdagen och torsdagen blev lite festligare för att vi fick besök av Iza och Lena och Holländarna Mirjam, Michiel, Anne och Siem. Varit mycket på lekterapi. I onsdags kom även Postkodlotteriets filmteam, så kanske blir Elise en tv kändis (17 februari). Vi fick resultatet av ryggmärgsprovet som vi hade haft veckan innan: inga cancerceller i spinalvätskan! Goda nyheter. Detta ändrar inte någonting i behandlingen, men gör den åtminstone inte värre. Och resultatet av njurundersökningen som vi hade i måndags var ganska bra. Dessutom hade vi ett bra samtal med onkologen. Elises motoriska rehabilitering går bra. Om man lyfter henne under armarna, ”går” hon med sina fötter. Hon kan inte stå, men kan strecka båda sina ben igen.

Har hon haft biverkningar? Än så länge har hon klarat sig mycket bra. Inget illamående och mycket glad. Ingen smärta. Håret kommer troligen att ramla av om några veckor. De här cellgifterna har som värsta biverkning blåsor och sår i alla slemhinnor (mun, matstrupe, tarmar hela vägen ner) som kommer efter några dagar tills en vecka efter behandlingen. Förhoppningsvis får Elise inga eller endast några få. Vi får se om dem kommer att komma eller om hon klarar sig även från detta.

Idag, fredag, fick vi åka hem igen och var vi på besök på förskolan en lite kortare stund. Nästa vecka är vi lediga förutom några små kontroller och den tjugonde februari är det dags för cellgiftsomgång nummer två. För att sammanfatta, hittills hade det inte kunnat gå bättre.

Det finns hopp för jag har det!

8 thoughts on “Vilken underbar början

  1. Wat een fijn bericht. Nou ja, naar verhouding dan. Hou de moed er in.
    Groetjes, Maarten, Emma en Frederique
    PS Volgende week stuur ik wel weer een foto op.

  2. Skönt att ni är igång med behandlingen, och att ni får vara hemma ett tag nu! En dag i taget, stora varma kramar från oss! KRAM

  3. Fijn dat in deze nachtmerrie er ook wat ’mee mag vallen’! Al begrijp ik dat het nog te vroeg is om iets te zeggen over de bijwerkingen. Wij blijven mee hopen dat Elise niet al te veel last er van gaat hebben. Sterkte!!! Dikke kus en knuffel

  4. När en stormvind rycker i dig, tar andan ur dig, och vill dra dig

    med sig och krossa dig,

    kämpa då, och låt dig inte dras med!

    Kom alltid ihåg att hur stark stormen än är, så
    rids den alltid ut!

    Även de häftigaste stormbyarna tonar ner

    och även de svåraste vinterstormarna dör ut.

    De vinterstormar du upplever idag

    blir alltid till en ny vår.

    Ge aldrig upp!

    Kramen till hela familjen // Marina

  5. Hallo lieve schatten,
    Ik krijg helaas geen berichten meer in mijn mail als je een nieuw verhaal hebt geschreven, dus sorry voor deze late reactie. Ik ben blij te lezen dat er weer beweging is in Elise’s linker kant. Dat betekent in ieder geval dat die verbinding met de hersenen er nog is en dat de kans op (volledige) revalidatie er is, toch? Ik denk zoveel aan jullie en hoop zó op het beste.
    Ik vind dat je ontzettend duidelijk schrijft en ik heb zo’n enorm groot respect voor het feit dat je juist bijna niet cynisch bent. Hoewel ik me zeer goed kan voorstellen dat je het wordt. Uit jouw positivisme spreekt zo’n kracht. En met jullie als voorbeeld móet Elise dat ook wel hebben. Jullie zijn kanjers. Ik hou van jullie.
    Deze week komt er iets jullie kant op. Liefs en knuffels. Steph

  6. Hallo lieverds,

    Wat fijn dat er positieve ontwikkelingen zijn! En wat goed dat Mirjam langs is geweest met man en kids. Zou jullie ook graag persoonlijk een hart onder de riem steken en gewoon even knuffelen, maar helaas moet het voorlopig even op afstand!

    Jullie zijn toppers!

    Xx

  7. Åh, vad skönt att hoppet är hos er! Håller tummarna för att de hemska biverkningarna fortsätter att hålla sig borta och att hennes rörliget fortsätter att komma tillbaka. Många kramar Hanna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *