Färdigt!
05 jun 2012 9 Comments
Sista strålningen är gjord.
Presenterna är öppnade.
Den sista strålnings SuperPärla har vi trätt på hennes alldeles för långa snöre.
Vi får ta med den blåa strålningsmasken hem.
Färdigt!
05 jun 2012 9 Comments
by elisemooi
Sista strålningen är gjord.
Presenterna är öppnade.
Den sista strålnings SuperPärla har vi trätt på hennes alldeles för långa snöre.
Vi får ta med den blåa strålningsmasken hem.
Färdigt!
Cancer. En hjärntumör. Obegripligt men sant. Som i en dimma passerar alla dagar. Vi lever och vi lever inte. Vi försöker att leva och njuta av varandra. Vi blir levda av sjukhuset, sjuksystrarna, reglerna och läkarna som kommer förbi. Vi lever i livets väntrum.
På fredagen den 24 september 2010 fick vår dotter Elise som då var ett och ett halvt år diagnosen Plexus Carcinoma. En super stor tumör i hennes lilla huvud. Efter en lång operation fick hon 6 cellgiftsbehandlingar som varade till april 2011. Sedan blev det lite lugnare. Vi fick lite tid att andas, för att vila upp oss för kommande händelser. På den 23 september föddes vår lilla Sophie, en härlig och glad bebis. I oktober opererades Elise för andra gången och det togs bort en bit misstänkt vävnad. Men det visade sig att vara ärrvävnad.
Lugnet innan den fruktade stormen. Vi var förtvivlade, arga och ledsena när det på den 9 januari 2012 visade sig att tumören var tillbaka. Vi kunde inte tro det. Operation nummer tre, cellgifter och den här gången även strålning. Vi kommer att kämpa igen mot den onda knölen så att den aldrig, aldrig kommer tillbaka igen.
Tack så mycket för alla fina kort, presenter, telefonsamtal och sms! Även om vi ofta inte har energin att svara, är det skönt att veta att vi inte är ensamma. Här på bloggen kan du läsa hur vårt liv ser ut just nu, lämna ett meddelande till Elise eller Sophie och följa hur det går med Elises insamling.
Störst av allt är kärleken,
Lisanne, Gustav, Elise och Sophie


jun 05, 2012 @ 11:57:09
En de schroeven? Gaan die er weer uit?
jun 05, 2012 @ 12:16:39
<3
jun 05, 2012 @ 13:45:52
Fijn, weer een stap verder.
Dikke kram voor jullie allemaal
.
jun 05, 2012 @ 19:26:56
Skönt! En sak i sänder… Nu får ni ta er ner till Västkusten igen så vi kan ses! Krama om familjen från oss, vi skickar massor av hjärtekramar genom cyberrymden:)
jun 05, 2012 @ 19:32:12
Hurra för dig Elise! Jag blir så glad av att höra att du går och att du nu har fått sista strålningsdosen. Erik, Arvid och jag träffar dig gärna nu när ni kommer hem. Kram Hanna
jun 06, 2012 @ 10:50:48
Wat is ze toch een dapper meisje!!!! Eindelijk weer rust voor jullie allemaal.
jun 06, 2012 @ 11:01:05
Hoera! Even uitrusten en genieten van elkaar en leuke dingen nu. X
jun 06, 2012 @ 18:53:50
Eindelijk! Jullie hebben het maar weer gedaan allemaal! Heel knap. Hou van jullie!
kus
jun 11, 2012 @ 14:57:43
Ååååh! Hurra hurra hurra! Slut på strålningen och stora tjejen kan gå!
Jag blir så glad så jag gråter av lycka och stolthet!
Och ledsen, för att ni fått ha det på det här viset. Det var ju inte såhär det skulle bli. Du skulle ju trä pärlor till halsband på dagis Elise.
Känner så igen mig när ni pratar om skansen, vi var ju där två gånger med Eskil. Och jag har också funderat på hur det kommer bli sedan. Jag tror aldrig man slutar vara mamma till ett cancersjukt barn. Den rollen har man hela livet. Men den kanske blir en av många roller, inte den enda såsmåningom.
Tänker ofta på er!
Kram